Bi Och Geting
Ordboken är Bonniers svenska ordbok tionde upplagan copyright (C) 2010 Peter A. Sjögren och Iréne Györki. Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex "negativ". Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken "Hur uttalas? ". Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga. ||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: "ring … || ‑en; -ar" ska uttydas: "(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar". Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, "jätte -n; jättar", "överförd ‑fört. " Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel. Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt "ärver" böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Bi och getting ready
- Bi och getting around
- Skriva ett kontantkvitto rate
- Bi och getting things done
Alternativt apotekets receptfria After-bite. Aktuella Mediciner Acetylsalicylsyra: T Magnecyl. Adrenalin: Inj Anapen/ Inj EpiPen. Inj Jext. Steroider: T Betapred. Antihistamin Desloratadin: Mixt/T Aerius. T Desloratadin. Klemastin: Inj/Mixt/T Tavegyl. Loratadin: Sirap/T Clarityn. T Loratadin. Från 30 kg. MyggA: Smörja/spraya på hudområden som myggprofylax. Giftinformationscentralen Akut: tel 112 För vården: 08-736 03 84 eller 08-517 747 42 I mindre brådskande fall: 08-33 12 31 Administrativa ärenden: 08-610 05 00 Se redaktion
ICD-10: T00 Symtom (bi/getingstick): Vanligen enbart lokala. Brännande smärta, klåda på stickstället. Status (bi/getingstick): Kvaddel 1–2 cm med några cm omgivande rodnad och svullnad. Utredning (bi/getingstick): Ej utredning av patienter med enbart hudsymtom. Remittera patienter som haft andnings-och/eller cirkulationspåverkan till allergimottagning (utrustas med antihistamin, steroid och adrenalinpenna i avvaktan på ev. hyposensibilisering). Behandling Vid bi-/getingstick: Avlägsna gadden. Vid lokalreaktion > 10 cm: Antihistamin per oralt. Överväg T Betapred i stötdos vid svår lokalreaktion. Vid kraftig reaktion se rubrik Anafylaktisk reaktion. Alla med allmänpåverkan, tidigare kraftig reaktion och de som fått stick i munhåla eller öga ska söka akut! Vid myggbett ges antihistamin per oralt. Fungerar även bra som förebyggande mot besvär liksom att man har effekt att spraya eller smörja MyggA. Hydrokortison lokalt. Egenvård: Fungerande lokalbehandling är applicering av ASA: Huden fuktas och gnids in med en tablett acetylsalicylsyra på stickstället alternativt löses 1 tabl i cirka 30 ml vatten och det bitna området baddas med bomullstuss.
Bålgetingen har gått starkt tillbaka i hela Nordeuropa och är bl. a. utdöd i Norge och akut hotad i Finland. I Sverige är den klassad som "sårbar" påden s. k. rödlistan. Arten är en karaktärsart för det Smålandska eklandskapet och är därför en värdig landskapsinsekt för Småland. Den finnes ocksåi Asien, Förenta Staterna och Kanada. Det finns flera olika geografiska färgvariationer hos bålgetingen världen över Källor: J. Bequaert. The color forms of the common hornet, Vespa crabro Linnaeus. Konowia (1931) 10, 101-109. V. Dubatolov, J. Kojima, J. M. Carpenter, A. Lvovsky. Subspecies of Vespa crabro in two different papers by Birula in 1925. Entomological Science (2003) 6, 215-216 J. Carpenter, J. Kojima. Checklist of the species in the subfamily Vespinae (Insecta: Hymenoptera: Vespidae). Natural History Bulletin of Ibaraki University 1 (1997), 51-92. Vespa crabro crabro Linnaeus, 1758 Vespa crabro vexator Harris, 1776 Vespa crabro germana Christ, 1791 Vespa crabro crabroniformis Smith, 1852 Vespa crabro oberthuri du Buysson, 1902 Vespa crabro flavofasciata Cameron, 1903 Vespa crabro altaica Pérez, 1910 Vespa crabro caspica Pérez, 1910 Vespa crabro chinensis Birula, 1925 Tekniskt sett, är detta den enda bålgetingen i Norra Amerika, men den härstammar ej härifrån; den var introducerad från Europa.
7 – 15 ggr svagare än honungsbinas'! Till skillnad från bin, såär getingarnas gift inte enbart avsett att användas mot vertebrater (som oss). Bina är nectarinsamlande djur, medans getingar och bålgetingar jagar insekter. Med flera kilo honung i ett normalt bo av bin, är deras första uppgift att försvara honungen mot djur som fått smak för det söta, från möss och grävlingar till brunbjörn och människor. Getingar har pådetta viset färre naturliga fiender. Detta förklarar anatomin hos binas gadd, ett bi förlorar sin gadd och sitt liv när den sticker en vertebrat. Vad de vinner pådetta, är att giftet fortsätter att pumpas in från giftblåsan dådenna följer med gadden, vilket leder till att ungefär 0. 1 mg gift kan pumpas in från varje bi. Getingar och bålgetingar använder sin gadd för att döda insekter. De har inte råd att vara slösaktiga med sitt gift, dåde behöver giftet för att döda sina bytesdjur. De använder därför bara 0. 01 mg. Därför har vi mer att frukta av att bli stucken av ett bi än en bålgeting!
Hursomhelst, så innehåller bålgetingens stick 5% acetylcholine vilket stimulerar smärt fibrer mer än stick från andra getingar och bin. Såsticket av en bålgeting måvara lite mer smärtfullt. Om du blivit stucken: Att kyla ner området ger en lättnad, vad gäller binas stick. I några fall kan bålgetingens, liksom andra insekters stick, utlösa en allergisk reaktion, startad av ett överaktivt immunsystem. Dessa reaktioner börjar med väl kännbar svullnad och irritation inom det stuckna området. Om du får dessa symptom ska du uppsöka läkare för att vara påden säkra sidan. Vakter vid ingången Bålgetingen återfinnes i större delen av Europa, men den har aldrig blivit återfunnen norr om 63:dje parallellen. Sweden: Bålgetingen har tidigare varit vitt utbredd i Götaland och Svealand. Idag förekommer den framförallt i södra och i sydöstra Sverige, Mälardalen och påöland. Inom dessa område kan den lokalt uppträda relativt allmänt. Den är känslig för klimatiska variationer och detta tillsammans med bristen pålämpliga boplatser gör att arten idag är hotad.
Utanför boets område attackerar bålgetingarna aldrig utan anledning. Väldigt fåmänniskor inser att bålgetingar är otroligt fredfulla djur, till och med fredligare än honungsbin, vilka brukar undvika konflikter. Det har blivit vetenskapligt bevisat att bålgetingarnas gift inte är starkare än binas och andra getingars gift.. Det är deras uppmärksammade storlek (drottning upp till 35mm) och brummande flykt som leder till onödig rädsla.. Dem som slår och viftar efter bålgetingen i rädsla, är de som sannolikt kommer bli stuckna. Hos de flesta människor sker ingen särskild reaktion efter ett stick. Bålgetingens gift är nämligen inte farligare än binas eller andra getingars gift. Några vetenskapliga resultat: Binas gift är ur giftighetsprincip sett väldigt väl studerat, dådet är lätt att fåtag i. LD50, den mängd gift som leder till att 50% av testdjuren dör (i detta fallet möss), har beräknats till 6mg gift per kg kroppsmassa för binas gift. Rapporter om bålgetingens gift ligger mellan 10mg/kg (HABERMANN 1974) till 90mg/kg (KULIKE 1986), ungefär 1.
