Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje Barnets rättigheter i vårdnadstvister Ett tvåårigt projekt tillsammans med Allmänna Barnhuset, Socialstyrelsen, de 2 regionförbunden och 6 kommuner Ett team i varje kommun: familjerättssekr. och socialsekr. U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1.
Download Skip this Video Loading SlideShow in 5 Seconds.. Projekt "Barnets rättigheter i vårdnadstvister" PowerPoint Presentation Projekt "Barnets rättigheter i vårdnadstvister" 159 Views Download Presentation Projekt "Barnets rättigheter i vårdnadstvister". Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner. Ale, Mölndal, Familjerättsbyrån i Göteborg och Lundby stadsdel samt Örebro, Lindesberg och Degerfors. Projekttid 2011 - 2013 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Presentation Transcript Projekt "Barnets rättigheter i vårdnadstvister" Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner. Projekttid 2011 - 2013 Övergripande mål Att utveckla arbetsmetoder som på ett systematiskt och långsiktigt sätt kan stärka barnets rättigheter i beslut och åtgärder inom ramen för arbetet som rör vårdnad, boende och umgänge.
Det kan bl. bli aktuellt om det finns en oro för ett barn som flyttat till ett annat land. Danmark utanför Bryssel II Danmark står som enda EU-land utanför samarbetet inom Bryssel II-förordningen. I förhållande till Danmark gäller i internationella familjeärenden Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn, Haagkonventionen den 19 oktober 1996 dagtecknade konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn, förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmyndarskap samt, lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område. För vidare information, bland annat om behörig myndighet, se Europeiska kommissionens hemsida. Konventionen om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn i internationella situationer Sedan 1 januari 2013 tillhör Sverige 1996 års Haagkonvention.
Det betyder att svensk lagstiftning kan medge att domen inte ska gälla i Sverige. En ansökan om verkställighet leder alltså inte alltid till framgång, även om huvudregeln är att beslutet ska verkställas. För att verkställa utländska domar i bl. vårdnadsmål krävs fortfarande en så kallad verkställbarhetsförklaring. Denna förklaring utfärdas, i Sverige, av Svea Hovrätt efter en särskild prövning, så kallat exekvatur. Frågan om verkställighet prövas sedan av allmän domstol. Utrikesdepartementet är svensk centralmyndighet för Bryssel II-förordningen. Det innebär bland annat att ansökningar om verkställighet kan förmedlas genom Utrikesdepartementet. Om möjligt bör de dock skickas direkt till behörig myndighet. Ansökningsformulär enligt Bryssel II-förordningen (svenska) Ansökningsformulär enligt Bryssel II-förordningen (engelska) Utöver bestämmelser om behörighet och verkställighet av vårdnadsdomar, så finns i Bryssel II även andra bestämmelser till skydd för barn. Det framgår hur myndigheter i olika länder, sociala myndigheter, kan samarbeta i enskilda ärenden rörande barn.
Rädda Barnen Råd & kunskap Arbetar med eller för barn Poddradio - Om utsatta barn Vårdnadstvister Ett fredat rum. Hur drabbas barnen när föräldrarna är i konflikt med varandra? Och hur kan barnen komma till tals på ett bättre sätt? I det här programmet pratar vi om svåra vårdnadstvister. Många barn beskriver på olika sätt att de inte har kunnat komma till tals när mamma och pappa bråkar. Erfarenheter visar att barn vars föräldrar har svåra gräl, ofta lämnas väldigt ensamma i den situationen, och att det kan pågå i flera år. Det är vi som gör Mellan stolarna Psykologerna Jannes Grudin och Josefin Michanek samtalar med Anders Maxson som leder programmet. Medverkar också i detta avsnitt: Maria Engleson, stadsjurist, Malmö stad.
Jump to Press alt + / to open this menu We won't support this browser soon. For a better experience, we recommend using another browser. Learn More See more of Barnens bästa i vårdnadstvister on Facebook Facebook is showing information to help you better understand the purpose of a Page. See actions taken by the people who manage and post content. Page created - August 26, 2020 Jag hoppas på konstruktiva samtal här! Välkomna! 🙂 🧚♀️ 🌿 Många av dessa frågor är i hetluften nu. Jag Ylva Wahlström Ödmann har erfarenhet av den kommunala sociala politiken, varit nämndeman och gått igenom en långdragen vårdnadstvist. Det är ganska länge sen men en erfarenhet som snart kommer ut i bokform.
Barn i vårdnadstvist Bara hälften av de barn som vårdnadstvisterna handlade om fick komma till tals. Så såg det ut när Ekot granskade 144 vårdnadstvister. Enligt lagen ska hänsyn tas till barnens vilja när vårdnadstvister avgörs. Men Ekots genomgång av 144 vårdnadstvister från förra året visar att bara drygt hälften av barnen fått komma till tals, i de utredningar som socialtjänsten gjort inför domen. Carl Göran Svedin är professor i barn- och ungdomspsykiatri och har forskat om barn som far illa, bland annat i samband med vårdnadstvister. Han reagerar över att så få barn fått komma till tals i de vårdnadstvister Ekot granskat. – Det första jag tänker är att siffran är alldeles för låg. Det borde vara mera uppemot hundra procent, säger han. Varför det? – Det här är en livssituation som barnen hamnar i, där de måste få ge luft åt sina känslor och tankar omkring vårdnad, umgänge och vad som har hänt i familjen. Och som ett underlag också i besluten helt enkelt. Barns bästa ska väga tungt, säger Carl Göran Svedin.
Förordningen kallas Bryssel II-förordningen och är direkt tillämplig för alla EU:s medlemsstater utom Danmark. En dom ska gälla i alla EU-länder Bryssel II-förordningen anger bl. att en vårdnadsdom från ett EU-land ska erkännas i ett annat EU-land. Om ursprungsdomstolen har utfärdat ett intyg på att vissa processuella krav är uppfyllda ( delgivning och möjlighet för part och barn att yttra sig), är domen direkt verkställbar i ett annat EU-land (utom Danmark). Domstolen ska automatiskt utfärda intyget om ärendet har internationell anknytning. Om det inte sker ska domstolen utfärda intyget på ansökan av part. Domstol avgör om en utländsk dom ska gälla i Sverige Ansökan om verkställighet av domar i mål om umgänge och återförande av barn prövas i Sverige av allmän domstol (tingsrätt, hovrätt eller Högsta domstolen). Eftersom förfarandet lyder under det verkställande landets nationella lagstiftning, i detta fall Sverige, innebär det att även de grunder för vägran av återförande som finns i detta lands lagstiftning prövas.