Njurarnas Anatomi Och Fysiologi
- Njurarnas anatomi och fysiologi kurs
- Njurarnas anatomi och fysiologi
- Njurarnas anatomi och fysiologi online
Trots dessa reflexmässiga blåstömningar är det viktigt att poängtera att det friska spädbarnet kissar i portioner och att det tömmer blåsan helt några gånger per dygn. Det sovande spädbarnet varknar också till när det ska kissa (7). Under andra levnadsåret sker en mognadsprocess av den centrala blåskontrollen. Barnet blir medvetet om att det ska kissa eller har kissat. Tiden mellan att barnet blir medvetet om att det behöver kissa till att miktionen skett är emellertid i början kort, men successivt förlängs latenstiden från det att barnet ger signal om att vilja kissa till dess att kissning sker. Barnet blir alltmer medvetet om att blåsan behöver tömmas och vid 2-3 års ålder börjar barnet kunna kontrollera sin sfinkterapparat med viljan (7). En av de viktigaste uppgifterna för blåsans kontrollsystem är att dämpa blåsmuskulaturen och hålla denna avslappnad tills blåsans ägare ger tillstånd till blåstömning. Detta är en mognadssak och vid tre års ålder är ca 80% av friska barn torra både vad gäller urin och avföring (7).
Njurarnas anatomi och fysiologi kurs
De funktionella komponenterna kan delas in i: Glykokalix Endotel Glomerulärtbasalmembran (GBM) Podocyter Kreatinin, muskelmassa och GFR S-Kreatinin ligger hos de flesta friska individer strax under hundra μmol/L, värdet påverkas dock i hög grad av individens muskelmassa. Mer muskelmassa ger högre fysiologiska kreatininvärden. Lågt blodtryck kan ge akut njursvikt p. g. a. dålig filtration. Högt blodtryck kan förvärra njurskada p. att glomeruli fibrotiseras. GFR Utredning av njurar Urinsticka Njurbiopsi Njurmedicinska läkemedel
1. Njurarnas huvudfunktioner och anatomi 19 min 2. Urinvägarnas huvudfunktioner och anatomi 9 min 3. Grundläggande njurfysiologi 17 min 4. Nefronets funktion del för del 22 min 5. Urinproduktion 21 min 6. Njurarnas endokrina funktioner 24 min 7. Njurarnas reglering av blodtryck, salt- och vätskebalans 27 min 8. Njurarnas roll vid syra-basreglering 8 min 9. Miktionsreflexen och kontroll av njurfunktionen 20 min
- Vlora albanien
- Sprödbakad torsk findus
- Njurarnas anatomi och fysiologi wellness
- Njurarnas anatomi och fysiologi center
- Vilken högskoleutbildning passar mig o
- Njurarnas anatomi och fysiologi kurs
- Njurens anatomiska beståndsdelar och fysiologi - 1SJ019 - KI - StuDocu
- Njurarnas anatomi och fysiologi
- Schneider exxact vägguttag
- Anatomi och fysiologi - 1. Njurarnas huvudfunktioner och anatomi
Signalerna går vidare till prefrontala och frontala cortex där beslut sker om det är lämpligt att tömma blåsan. När beslut fattats och om det är lämpligt, skickas efferenta signaler via PMC till blåsan och miktionen kan starta när PAG tillåter. PAG godkänner och PMC samordnar miktionen det vill säga ser till att urinröret relaxerar och att urinblåsan kontraheras. Lindström & Jiang, IKE, Linköpings universitet bearbetad av Glad Mattsson 2012 När miktionen startar upprätthålls ett ihållande tryck i urinblåsan och en avslappning i urinröret tills blåsan är tömd. Dessa funktioner förutsätter att den nervösa kontrollen från hjärnan via nervrötter i ryggmärgen och perifera nerver till urinblåsa och urinrörets muskler är intakta (5). Det är i huvudsak tre nerver som antas styra blås och urinrör: Nervus Hypogastricus, sympatisk nerv som antas ha en hämmande effekt på miktionen. Nervus Pelvicus, parasympatisk nerv som svarar för blåstömning och den afferenta informationen. Nervus Pudendalis, somatisk nerv (viljestyrd) För kontinens fordras att trycket i urethra överstiger blåstrycket.
Njurarnas anatomi och fysiologi
Centra i centrala nervsystemet reglerar urinvägsfunktionen Flera centra i CNS (centrala nervsystemet) reglerar normal urinvägsfunktion. I pons (hjärnstammen) finns primära centra för koordinationen av lagring och tömning av urin. Dessa står i sin tur under inflytande av impulser från cerebrala cortex och därmed viljan. Generellt kan man säga att den suprapontina funktionen är att hämma miktionsreflexen. De långa banorna i ryggmärgen från pons till conus överför koordinerade signaler från och till blåsa och urinrör. Perifert innerveras de nedre urinvägarna såväl av det autonoma (av viljan oberoende) som det somatiska (viljestyrda) nervsystemet. Parasympaticus från ryggmärgssegmenten S2-S4 bidrager med afferenta (sensoriska) och efferenta (motoriska) nerver via n. pelvicus. De efferenta nerverna överför impulser till detrusorn via muskarina receptorer som leder till blåstömning. Sympaticus från T10-L2 löper via n. hypogastrikus. Sympaticus styr de nedre urinvägarna huvudsakligen via alfa-receptorer som ger kontraktion av glatt muskulatur, främst blåshals-, prostata- och uretramuskelaturen.
Denna mängd varierar dock beroende på omständigheterna. Ökat vätskeintag ökar i allmänhet urinmängden, medan ökad respiration och svettning kan minska den. En del läkemedel påverkar utsöndringen antingen direkt eller indirekt, såsom vätskedrivande medel (diuretika)(2). Uretärerna är hos en vuxen ca 25-30 cm långa och uppbyggda av längsgående och cirkulära muskelfibrer, innanför finns en veckad slemhinna bestående av övergångsepitel. Uretärerna ligger retroperitonealt och går i lilla bäckenet i en båge innan de mynnar nära botten i urinblåsan (3). Urinblåsan ligger i främre delen av bäckenet och hålls på plats av ligament fästa vid bäckenbenet. Urinblåsans funktion är att lagra urinen fram tills vi bestämt oss för att kissa. Urinblåsans vägg är uppbyggd av muskulatur som vilar när blåsan fylls på och som drar ihop sig vid miktion. Blåsvolymen är mycket varierande hos olika människor, men en normal max volym hos en vuxen person är vanligen 500-600 ml vilket vanligen minskar något i samband med åldrandet.
Njurarnas anatomi och fysiologi online
Njurmedicin > Njurfunktion, njurmedicinsk utredning och dialys Njurfunktion och njurmedicinsk utredning Njurens anatomi och fysiologi Bra film som beskriver njurens anatomi och fysiologi 11:49 min) [ Njurarna filtrerar 180 liter per dygn och reglerar urinvolymen mellan 0, 5 och 20 liter per dygn. Andra funktioner:] [ Utsöndrar vattenlösliga avfallsprodukter Reglerar blodtrycket] [ Reglerar syrabas-balans Reglerar salthalter] [ Reglerar blodvolym Medverkar till normal benbildning] Nefron Varje njure innehåller en miljon nefron. När man pratar om GFR pratar man egentligen om hur många funktionella nefron som finns kvar. Om ett nefron skadas eller slutar filtrera är det oftast initialt reversibelt. Vid en funktionspåverkan som pågår under en längre tid tillbakabildas nefronet och ersätts av fibros. Njurpåverkan ger symptom sent i förloppet och det är först vid ca 20-25% funktion som symptom uppstår. Vid 5-10% funktion behövs dialys. Glomeruli Den glomerulära barriären består av ett membran med levande celler på bägge sidor.
Urinblåsan rymmer vid födelsen i genomsnitt 30 ml och därefter sker det en tillväxt på ca 30 ml per år. Vid 12-14 års ålder har blåsan uppnått en vuxen persons blåskapacitet. Barnets blåsa och urinrör är uppbyggt på samma sätt som hos en vuxen med undantag för pojkens prostata och yttre urinrör kan båda könens nedre urinvägar det vill säga blåsa med urinrör och sfinktrar beskrivas på samma sätt. Under barnets första år är bäckenet grunt och urinblåsan har därför ett högre läge upp mot bukhålan. När urinblåsan fylls buktar den upp i bukhålan. Blåsan är en muskelsäck som vid sammandragning garanterar fullständig blåstömning, förutsatt att sfinkterapparaten öppnar sig på normalt sätt (6, 7). Under första levnadsåret sker miktionerna i genomsnitt en gång per timme. Blåstömningen är ofta fullständig men töms inte ut förrän efter andra eller tredje miktionen som sker inom några minuter, så kallade avbrutna miktioner. Detta talar för ett bristande samarbete mellan blåsmuskulatur och sfinkter (dyskoordination) och att det inte är färdigutvecklat hos det späda barnet.
Den somatiska (viljestyrda) innervationen går via n. pudendalis till den tvärstrimmiga muskulaturen i uretra och bäckenbotten. Passiv (icke viljestyrd) kontinens upprätthålls av en konstant tonus i tvärstrimmig muskulatur omkring urethra och av aktivitet i sympatikus. Vid stark trängning kniper vi medvetet vilket leder till kontraktion i bäckenbottens tvärstrimmiga muskulatur.