14 Koncentrationsläger I Sverige
- 14 koncentrationsläger i sveriges radio
- Hotell i karlstad sverige
- Universitet i sverige
- 14 koncentrationsläger i sveriges
Ursprungligen publicerad i Milj�magasinet 21, 24 maj 2013 Hade Sverige koncentrationsl�ger? Svenska koncentrationsl�ger i tredje rikets skugga Tobias Berglund & Niclas Sennerteg Natur & Kultur Anne Applebaum definierar ett koncentrationsl�ger som en plats dit en person f�rs inte p� grund av det hon eller han gjort utan p� grund av den hon eller han �r. Enligt denna definition fanns koncentrationsl�ger i Sverige f�r vissa utl�nningar under andra v�rldskriget. P� undang�mda st�llen i landet inr�ttades 14 krigstida f�ngl�ger f�r civila utl�nningar av Socialstyrelsen, som var ansvarig utl�nningsmyndighet. Motiveringen f�r att internera en del utl�nningar var den hotande situationen i omv�rlden. Genom beslut av Socialstyrelsens tj�nstem�n kunde utl�nningar frihetsber�vas i l�ger utan r�tteg�ng p� obest�md tid. Frihetsber�vandet beh�vde inte motiveras i det enskilda fallet, och beslutet kunde inte �verklagas. Som mest satt omkring 1500 utl�nningar insp�rrade samtidigt. Sammanlagt drabbades uppskattningsvis 3000 personer av s�dan internering.
14 koncentrationsläger i sveriges radio
Tusentals flyktingar samlades i Sverige när Tredje riket bredde ut sig över Europa. De flesta av dem hoppades finna en trygg fristad. Vissa försökte hitta en plats varifrån de kunde fortsätta kampen mot Hitler. För många av dessa människor väntade emellertid inte friheten. Istället spärrades de, utan rättegång, in i svenska läger som kritikerna betecknade som rena koncentrationsläger. Verksamheten var i stort sett okänd för allmänheten. Detsamma gällde den rättslöshet och det godtycke som härskade i detta lägersystem, som drevs under överinseende av socialminister Gustav Möller och statssekreterare Tage Erlander. Ett av lägren låg i Rengsjö utanför Bollnäs. Där visiterades internerna varannan timme även nattetid och sattes i hårt tvångsarbete. Vid "undermåliga" arbetsprestationer minskades matransonerna. Flera av de personer som i åratal satt isolerade i dessa läger blev senare internationellt kända politiker. Med hjälp av tidigare sekretessbelagt arkivmaterial berättas här den okända historien om de slutna utlänningslägren.
- Hotel södermalm
- Hus uthyres boxholm
- Vader ystad smhi 2
- Tillbehör till bugaboo donkey duo
- Koncentrationsläger också i Sverige – eFOLKET
- Ätten2
- Slott i sverige
- I sverige
- In-ear hörlurar som stänger ute omgivande ljud, finns det? - Löpning
I Tjörnarp en bit utanför Höör i Skåne ligger ett av dem. Ett av de läger där svenska myndigheter spärrade in flyktingar, kommunister, radikala socialdemokrater och andra subversiva under andra världskriget. Samt utlänningar. Som så mycket annat som hände på den tiden är det också en del av vår historia som sopats under mattan. Vi levde under den grymma nazistiska slagskuggan i mer än fem år. Många hundra svenska, framförallt sjömän, föll offer för direkta attacker och fientliga minor. Civila, obeväpnade svenska plan sköts ner. Aftonbladets Stefan Mattsson och Svante Lidén har rest tillbaka – till ett Sverige i Hitlers skugga. En artikelserie i tio delar: Del 1: Sänkningen av Ulven Del 2: Hansa-katastrofen Del 3: Bomberna över Pajala Del 4: Hitlerstenen Del 5: Gripen-kraschen Del 6: Hitlers hemliga magasin Del 7: Bomberna över Södermalm Del 8: Görings Sverige Del 9: Vem sköt Jane Horney? Del 10: Svenska fångläger
Hotell i karlstad sverige
Utl�nningarna internerades med utg�ngspunkt fr�n vilken kategori de tillh�rde. L�gren blev ett verktyg f�r den svenska statsledningen i anstr�ngningarna att bevara landets oberoende under kriget, enligt framst�llningen i Tobias Berglunds och Niclas Sennertegs bok. Det handlade om en anpassningspolitik - f�rst gentemot Hitlertyskland, senare gentemot de allierade. Efter Tysklands stora nederlag p� �stfronten b�rjade kommunister och antinazister friges i stora antal ur interneringen. Under senare delen av krigstiden var flertalet av de internerade s�dana som bed�mts vara qvislingar och kollaborat�rer fr�n tyskockuperade l�nder. Beteckningen koncentrationsl�ger kan tyckas tveksam. De svenska l�gren var inga f�rintelsel�ger. De var, till att b�rja med, fr�mst arbetsl�ger f�r personer som ansetts ha bedrivit kommunistisk (eller antinazistisk) propaganda och kunde st�ra rikets relation till Hitlertyskland, som med sin milit�rmakt var i h�gsta grad n�rvarande i alla Sveriges grannl�nder. �vergreppen mot de internerade bestod i att de inte kunde f�rsvara sig mot de ofta ogrundade och of�rklarade frihetsber�vandena.
På listan fanns också anhöriga till före detta rikspolischefen Sten Heckscher, anhöriga till riksdagsledamoten Leif Pagrodsky och anhöriga till Jan Scherman, tidigare programledare för tv-programmet Kalla fakta. "Det är klart ruskigt, men uppgifterna förvånar mig inte", säger Krister Walbäck, professor i statskunskap i en kommentar till uppgifterna i Bosse Schöns bok. Lisellska huset i Malung. 1997 gjordes ett sensationellt fynd när det K-märkta Lisellska huset i Malugn renoverades. Huset ägdes av Erik Walles, som under kriget var ordförande i det nazistiska partiet NSAP, och som senare blev lektor vid Falu högre allmänna läroverk. På övervåningen fann hantverkarna en låda med 3000 blanketter med beteckningen "personkort". Det var uppgifter på judar som skulle mördas. Registret omfattade bokstäverna L till Ö, vilket tyder på att hela registret förmodligen var dubbelt så stort. De handgjorda korten hade noteringar som: "Modern av tvivelaktig ras" eller "1/2 eller 1/4 judesläkt eller tattarblod".
Universitet i sverige
Även så kallade åttondels-judar fördes upp på dödslistan. Även om man inte kan jämföra med de nazistiska koncentrationslägren, så hade vi läger också i Sverige. De så kallade "Arbetslägren". Dit deporterades minst 800 svenskar. Det var huvudsakligen vänstersocialdemokrater, kommunister, syndikalister och fackföreningsfolk. Alltså starkt övertygade antinazister. Inte anklagade för några brott. Inte dömda för några brott. De var politiska fångar. Enligt Tage Erlander, som var högste politiskt ansvarige för arbetslägren, var de "opålitliga element". Det mest omtalade lägret var Storsien utanför Kalix. Övriga interneringsläger var Naartijärvi väster om Haparanda, Öxnered vid Vänersborg, Grytan utanför Östersund, Vindeln i Västerbotten, Stensele i Västerbotten, Lövnäsvallen utanför Sveg, Tjörnarp utanför Höör i Skåne samt logementsfartyget Bercut som låg för ankar utanför Dalarö. Att man internerade dessa människor var för att "kratta manegen" utifall Hitler skulle invadera också Sverige. Basen för en antinazistisk motståndsrörelse var "vingklippt".
En kommission, Sandlerkommissionen, fick 1945 uppdraget att unders�ka den svenska utl�nnings- och flyktingpolitiken under krigs�ren. Ledam�terna i den parlamentariska kommissionen hade m�nga kopplingar till sina partiv�nner i samlingsregeringen och till ansvariga �mbetsm�n p� h�ga poster i de verkst�llande myndigheterna. Kommissionens slutrapport blev till stora delar �versl�tande med h�nvisning till att interneringsverksamheten bedrivits f�r att v�rna rikets s�kerhet. Kommisionen p�pekade ocks� att interneringarna ber�rt en mycket begr�nsad del av alla flyktingar som tog sig till landet under kriget. Berglund och Sennerteg har gjort ett omfattande arbete med att gr�va fram och sammanst�lla fakta i denna f�rtr�ngda del av Sveriges historia. De konstaterar att saken ber�rts mycket diskret i publicerade dagb�cker och memoarer fr�n krigs�ren av de politiker som beslutade om den. De konstaterar ocks� att arkiven fr�n l�gren har betydande luckor. Man har inte alltid varit m�n om att efterv�rlden ska f� inblick i allt.
14 koncentrationsläger i sveriges
Därmed läggs ytterligare en viktig pusselbit till bilden av Sverige under andra världskriget. Boken innehåller unika bilder på interner, lägerchefer och vakter samt ritning och kartor över lägren och deras placering. Tobias Bergström är historiker vid Uppsala universitet och doktorerar nu i det aktuella ämnet. Niclas Sennerteg är journalist och författare. Han har bland annat skrivit Stalins hämnd, Nionde arméns undergång och Tyskland talar. Hitlers svenska radiostation. Tobias Berglund & Niclas Sennerteg: Svenska koncentrationsläger i Tredje rikets skugga Natur & Kultur Utkom 2008
Jag kände Per Francke som satt internerad i Storsien. Han stred länge och ihärdigt för att få upprättelse – för att få förklaring till varför han deporterades utan att vara anklagad eller dömd för några brott. Någon upprättelse fick han aldrig. Inte de övriga internerade politiska fångarna heller. Per Francke dog år 2000. Vill ni veta mera om de svenska interneringslägren kan ni kolla två dokumentärfilmer. Googla på "Den tappre soldaten i Sveg – Per Francke" eller "Upprättelse – en film om interneringslägren i Sverige under andra världskriget". Och läs boken "Arbetskompaniet Storsien – en bok om politisk internering" av Gunnar Kieri och Ivar Sundström, utgiven på Arbetarkulturs förlag. Rolf Waltersson