Ordboken är Bonniers svenska ordbok tionde upplagan copyright (C) 2010 Peter A. Sjögren och Iréne Györki. Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex "negativ". Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken "Hur uttalas? ". Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga. ||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: "ring … || ‑en; -ar" ska uttydas: "(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar". Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, "jätte -n; jättar", "överförd ‑fört. " Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel. Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt "ärver" böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
FRÅGA Vidimering! Måste man stämpla vidimering på ett dokument ex läkarintyg eller räcker det med att man tydligt skriver VIDIMERAS? SVAR Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns inget lagstadgat krav på vad som är en korrekt vidimering, dvs. när någon styrker att kopian överensstämmer med originalet. Man kan därför stämpla kopian med texten "vidimeras" eller för hand skriva "vidimeras". Exempelvis kan det göras följande: "Kopian överensstämmer med originalet" med en signatur, namnförtydligande samt kontaktuppgifter. Myndigheter kan dock ha olika krav om vad som är en godkänd vidimerad kopia. Exempelvis vill Rekryteringsmyndigheten att det är två personer som intygar att kopian överensstämmer med originalet och att dessa två personer inte tillhör familjen. Det är därför fördelaktigt att fråga den som vill ha något intyg om hur de önskar att vidimeringen ska se ut. Generellt bör de flesta godta en vidimering om den görs av två personer som inte tillhör familjen, att de signerar kopian och skriver namnförtydligande, telefonnummer samt intygar att den överensstämmer med originalet.
Jag hoppas du har fått svar på din fråga och du är varmt välkommen att ställa fler frågor. Med vänlig hälsning Joel Åkerlind Fick du svar på din fråga? Relaterat innehåll
Jag har precis levererat en text på engelska – och kan konstatera att jag för länge sedan passerade gränsen med fler skrivna texter på engelska än svenska. Så igen slås jag av hur dåligt det är att tillhöra en språklig minoritet. Vid upprepade tillfällen under årens lopp har jag fört fram tanken om att vi borde skippa svenskan och gå över till engelska. Det finns andra alternativ, men engelskan har fördelen av att vara västvärldens gemensamma internetspråk och samtidigt ligga tillräckligt nära oss för att övergången inte ska bli jobbigare än nödvändigt. För det kommer givetvis att bli fruktansvärt jobbigt. Jag vet hur kass min egen engelska är. Men poängen är inte för min generation, eller kanske inte ens för min sons generation – utan för barnbarnen. Jag vill inte att de ska behöva lida av samma språkliga hinder som vi gör. Det vore så klart en radikal förbättring för den generation som slipper födas in i det språkliga fängelse det utgör att tillhöra en minoritet på under 10 miljoner människor.
vidimering är / betyder / synonymt med / annat ord för / kallas ofta för vidimera vidimera är / betyder / synonymt med / annat ord för / kallas ofta för bevittna vidimerande är / betyder / synonymt med / annat ord för / kallas ofta för vidimera vidimerbar är / betyder / synonymt med / annat ord för / kallas ofta för vidimera ovidimerbar är / betyder / synonymt med / annat ord för / kallas ofta för vidimera ovidimerad är / betyder / synonymt med / annat ord för / kallas ofta för vidimera
Engelskan är förstaspråk för nästan 400 miljoner och talas av nästan två miljarder människor. Språket är något underbart. Men också ett bekymmer… När jag lyft det här i olika sammanhang, som ett tankeexperiment, möts jag genast av mothugg som gränsar till fysiska. Man blir så otroligt provocerad av tanken på att vi ska överge ärans och hjältarnas språk att all intellektuell verksamhet upphör. Det blir inga tankar kvar att diskutera. Visst är det lite märkligt? För om vi inte ens kan diskutera en sådan idé, hur ska vi då komma vidare. I en tid då 3 miljoner svenskar delar plattform med 350 miljoner andra människor på facebook, i en tid då realtidswebben gör att översatta texter alltid kommer att vara hopplösa eftersläntare, i en tid då många tecken tyder på att nationalstaten faller sönder (sörjd och saknad av ingen? ) i en ökad globalisering… Hur ska vi på allvar bädda för våra barnbarn om vi inte ens kan vända tanken på att pensionera svenska språket ett varv i debatten? Varför är det så tabu?
Hur viktigt är egentligen vårt " modersmål "? Rent praktiskt är det inte så svårt, många länder har gått igenom liknande processer. Dyrt, javisst, men övergående. Och samtidigt, tänk så många arbetstillfällen som öppnar sig när det inledande översättningsarbetet ska genomföras. Grunden är att vi bara byter rakt av från en dag till en annan. Ungefär som när vi skiftade från vänster- till högertrafik. Uppdatering: Baekdal har skrivit bra, och alldeles färskt. Läs! Bildcred: cc licensed ( BY NC ND) flickr photo shared by magdalar